Direktlänk till inlägg 29 januari 2017

Psykisk misshandel

Av minnarcisstiskafamilj - 29 januari 2017 04:16

barn är sådana handlingar, eller sådan underlåtenhet att handla, som stör barnets intellektuella och emotionella utveckling, dess *självkänsla,
*sociala kompetens och *förutsättningar** för nära känslomässiga relationer till andra människor.

Psykiskt våld, vilket är liktydigt med psykisk misshandel,
är något som pågår under en längre tid och består av upprepade handlingar och händelser.
Jämfört med det fysiska våldet, som lämnar efter sig en fysisk smärta och synliga märken på kroppen, är det* psykiska våldet*
- svårare att förklara
-och få grepp om.
*Psykisk misshandel handlar snarare om förhållningssätt
*och attityder,
*som vuxna har mot barn, än om enskilda episoder och händelser.

**En förälder som misshandlar sitt barn psykiskt är ofta mer känslostyrd,
än folk i allmänhet, på så sätt att han betraktar sina känslor som ?sanningen?

och att dessa känslor inte har så stadig förankring i den observerbara verkligheten runt omkring.

En sådan förälder kan då t.ex få för sig att barnet
? när hon ger uttryck för sina naturliga barnsliga behov ? försöker

?sätta sig över honom? i någon slags tänkt makthierarki, vilken existerar i förälderns huvud,
och att barnet därför behöver ?sättas på plats?.
*Föräldern kan uppleva barnets beteende som ett hot, en förolämpning, ett utnyttjande eller något annat starkt negativt.

Barnet ska ?veta sin plats?, på botten av makthierarkin, så att föräldern därmed kan känna sig ? i jämförelse ? bättre, större, starkare, säkrare, mer i kontroll, mer värdefull och så vidare.
Föräldern har skapat en maktkamp, som han alltid vinner,
eftersom han är störst och vuxen.

En sådan här förälder är känslomässigt omogen och vet inte hur han ska handskas med känslorna och därför går känslorna ut över barnet.

Att upprätthålla en god och fin fasad utåt, samt en god och fin självbild, brukar också vara viktigt för de föräldrar som utsätter sina barn för psykisk misshandel.
En sådan förälder har ofta ett narcissistiskt behov av att framstå *som perfekt,
*felfri och utan skuld.

För att upprätthålla denna fasad och självbild kan barnet göras till "syndabocken"

, medan föräldern ser sig själv som ett offer för barnet:

Detta barn, som enligt förälderns tolkning, ställer för höga krav, som utmanar föräldern, som är bortskämt, som beter sig respektlöst, som är uppkäftigt, som alltid kräver uppassning, som är egocentriskt och så vidare.

**Föräldern klarar inte av känslomässigt att se att det ursprungliga problemet finns hos honom själv**
och att barnets beteende är en följd av hans eget beteende.
Han håller sin skräck för brist på kontroll, brist på perfektion, skamkänslor
och känslor av otrygghet och hjälplöshet på behörigt avstånd genom att *styra, *dominera och domdera över sitt eget barn och sin egen familj.
Psykiskt våld kan delas in i aktivt våld och passivt våld

Som aktivt våld räknas psykiska och verbala kränkningar.
-Barn kan kränkas verbalt exempelvis genom att de
-förödmjukas,
-kritiseras,
-hotas,
-får veta att de är värdelösa,
-hånas,
-förlöjligas, genom att de konstant blir utsedda "till syndabockar" eller genom att bli ständigt misstänkliggjorda och kontrollerade i detalj.

Det kan också handla om att de blir utestängda
och isolerade från familjens gemenskap eller att familjemedlemmarna inte lyssnar på dem utan istället behandlar dem som luft.

Det passiva våldet är en mer omedveten form som även kallas för känslomässig försummelse. Föräldrarna har i detta fall inte för avsikt att skada eller kränka sitt barn. Istället är föräldrarna så upptagna av sina egna problem att de inte inser att de missar att möta barnet och dess behov av närhet, kärlek, stimulans och stabilitet. Anledningen till att föräldrarna är så upptagna med sina egna problem kan vara att de saknar kontroll över sina egna liv.
Exempelvis blir de själva misshandlade, eller de är mitt uppe i en domstolsprocess, eller så har **föräldern själv upplevt en barndom präglad av våld och misshandel, eller så har föräldern har **ett neuropsykiatriskt handikapp**
, med t.ex
*bristande impulskontroll eller *bristande inlevelseförmåga, och skulle behöva utomstående hjälp i sitt föräldraskap.

Det psykiska våldet kan även delas in i sju olika underkategorier;

förödmjukande beteende
direkta hot
indirekta hot
kontroll
isolering
svartsjuka och
emotionellt våld.

Det som samtliga kategorier har gemensamt är att det psykiska våldet skapar ett känslomässigt avstånd mellan förälder och barn och därmed förstör den nära, innerliga och tillitsfulla känslomässiga kontakt som borde finnas dem emellan.
Förödmjukande beteende

Till denna kategori räknas alla beteenden vars målsättning är att *såra eller *kränka en barnet psykiskt och därigenom skapa *obehagskänslor hos barnet. Exempel på förödmjukande beteende är personangrepp på barnet, där barnet blir genomgående *kritiserat som person och får sin karaktär utskälld
i motsats till att föräldern talar om för barnet vad hon gjort fel och ger instruktion
om hur hon ska sluta upp med felaktiga beteenden).

Det kan också handla om att föräldern, när han ska tilltala barnet eller ge det en tillsägelse, med* flit väljer* kraftigare och *hårdare ord, som gör mer *ont att höra, trots att det finns mildare ord som kan användas. ***Att ge barn öknamn eller att kalla barn för dåliga och ovärdiga ord är också exempel på förödmjukande beteende
**, liksom att tvinga barn till förödmjukande handlingar.

Likaså att sätta sitt barn i negativt ljus inför andra
, i syfte att framhäva sig själv som antingen
?den gode? eller ?den självuppoffrande?
Föräldern, vilken är ett offer för
?detta hemska barn?,
eller i syfte att driva med barnet,

att ha roligt på barnets bekostnad, *är exempel på förödmjukande handling*

***Direkta hot***

kan en förälder styra sitt barn med samma effektivitet som genom fysiskt våld och genomslagskraften stärks om det finns fysiskt våld med i bilden.
*Barnets personlighet är, vid direkta hot, i riskzonen att modifieras till något som är exakt anpassat till vad den våldsutövande föräldern vill ha, men som kommer att innebära stora problem för barnet både nu och i framtiden som vuxen.
** Barnet riskerar att "få psykiska besvär"problem" med "kamratrelationer",
"problem med nära relationer"
"problem på sitt framtida jobb"
och så vidare, på grund av att hon inte blivit förberedd för livet och fått utveckla sin friska personlighet,
"utan istället bara fått anpassa sig efter en omogen förälders olika nycker.

Indirekta hot är ett annat sätt för föräldern att låta barnet få veta att en våldshandling är möjlig, ifall barnets beteende inte genast ändras eller upphör.
De indirekta hoten förmedlas genom att ett hot framförs, men sägs inte rakt ut, utan läses ?mellan raderna?, och budskapet är att våld är i annalkande, om inte barnet genast lyder.
Med indirekta hot skapar föräldern oro, rädsla och obehag hos barnet, dels genom sina ord men också genom kroppsspråk och röstanvändning.
Kontroll

En överkontrollerande förälder vill konstant veta vad barnet gör, var barnet är, med vem barnet umgås ? ibland till och med exakt vad barnet tänker och känner
? och ha minutiös kontroll över alla aspekter av detta.

Effekten av denna kontroll blir att föräldern dominerar sitt barn totalt och att barnet får veta att hon inte har någon talan.

Ett så stort kontrollbehov går ofta hand i hand med en negativ människosyn, vilken bland annat synliggörs genom negativa ordval. En förälder som begränsar sitt barns frihet genom ett kontrollerande beteende kan exempelvis vilja ha kontroll över barnets alla aktiviteter, barnets kamrater och sociala liv, exakt vilka tider barnet anländer och går

? t.ex mellan hemmet

och skolan ? samtlig information som barnet tar emot eller lämna ifrån sig, barnets klädsel, barnets matintag och så vidare.
*Kontrollbeteendet hos en sådan förälder skapar ett förhållande mellan förälder och barn som bygger på dominans och underkastelse,
där det inte finns möjlighet att bygga upp vare sig känslomässig närhet, tillit eller kärlek.

Genom ständig kontroll skapas istället misstro och avstånd och det byggs upp ilska och aggression i relationen.

Isolering

*Ett barn som blir utsatt för isolering *blir utestängt från familjens gemenskap

och/eller isolerad från omgivningen. **Föräldern begränsar** barnets frihet
och därför kan isolering även ses som ytterligare en metod för kontroll. **Barnet isoleras genom både "direkta och indirekta hot",
som exempelvis att barnet blir itutat att ?världen där utanför? är för farlig för barnet och att föräldern håller barnet hemma för att skydda henne, och att det är bäst att barnet lyder för annars?

Isolering är också ett sätt för föräldern att säkerställa att ingen -*utomstående *får kännedom* om *missförhållanden som råder i *hemmet,
och/eller att skapa trygghet åt föräldern själv,
om föräldern hyser en stark misstro mot omvärlden och vill isolera sig mot den.
På detta sätt kan föräldern göra barnet totalt beroende av honom,

för genom isolering mister barnet all kontakt med andra gemenskaper och andra sammanhang som hon deltagit i och till slut kommer barnet att uppleva isoleringen som vardaglig och normal, i brist på något annat att jämföra med.

Det förekommer också att föräldrar isolerar ett av familjens barn från övriga familjens gemenskap och aktiviteter.
*Denna form av isolering liknar **utfrysning,
***mobbning
och
*? kränkande särbehandling.
**Ett barn "blir utsett till syndabock"
och strykpojke,
eller blir
?osynligt?,
medan ett annat barn, eller de andra barnen, blir omhuldade och omhändertagna ? kanske till och med bortklemade så att de blir negativt särbehandlade på motsatt sätt, vilket även det är skadligt.
Det utfrysta barnet ropar man inte på när det är dags för middag, man glömmer barnet när man ska åka bort eller åka hem, man bryr sig inte om att vänta, man driver med detta barn, man uppmuntrar familjens övriga barn att mobba den utfrysta? ja det finns tyvärr alla möjliga varianter.

***Svartsjuka****

Att vara svartsjuk är mänskligt,
men då föräldrar använder sig av svartsjukan som hot,
eller som redskap
för att kunna påverka barnet, övergår det till att vara psykiskt våld. Svartsjukan används då som ett redskap för att styra eller straffa barnet.

Barnet vet till exempel att pappa blir svartsjuk när hon berättar hur roligt hon haft hos mamma,
så därför säger barnet istället inget om hur det var hos mamma,
eller ljuger och säger att hon haft det tråkigt.

***Emotionellt våld****

När en förälder har ett beteende, som är direkt inriktat på att få barnet att känna sig
*hjälplöst,
*dåligt,
*uselt
*eller oviktigt genom att skapa *obehagskänslor hos henne,

ägnar sig föräldern åt emotionellt våld.
***Det emotionella våldet kan se olika ut i olika familjer.
**Negligering kan t.ex ingå i det emotionella våldet, då föräldern varken vill höra eller se barnet,
*utan istället ignorerar henne.

**Att få barnet att verka dumt eller korkat när det pratar, genom att exempelvis
*sucka, göra miner, himla med ögonen?
är också emotionellt våld.
Vidare: Att barnet har krav på sig att alltid finns tillgängligt för föräldern och därmed aldrig får leka ifred, läsa i lugn och ro eller sitta och tänka i ensamhet.
**Att barnet blir -skuldbelagt
om det försöker säga ifrån, eller blir belagt med skam, eller på annat sätt emotionellt bestraffat.
**Att föräldern konstant "bryter löften
**och överenskommelser, som träffats med barnet.

**Tystnad,
*att tiga
*och tjura, kan användas som ett kontrollbeteende eller som ett sätt "att väcka obehagliga känslor hos barnet och på så vis bestraffa det.

***Psykiskt våld och narcissism***

*Psykiskt våld mot barn har många gemensamma beröringspunkter med narcissism hos föräldrar.
De punkter som definierar narcissism motsvarar de punkter på vilka ett barn inte får sina *känslomässiga behov bemötta*
De barn som vuxit upp med narcissistiska föräldrar, eller en förälder med narcissistiska drag, "inser det ofta först i vuxen ålder" och då ofta i samband med att de *själva genomgår en konfliktfylld relation med en partner som uppvisar narcissistiska drag,
*eller i samband med att de själva blir föräldrar.
* I barndomshemmet, där det funnits narcissism, har det ofta funnits problem med det känslomässiga bemötandet av barnen.
*Inte alltid fysiskt våld, men väldigt ofta psykiskt våld, som inte synts utåt, utanför familjen.

**Även om skadorna inte syns utanpå kan psykisk misshandel vara lika skadligt som fysiskt våld och sexuellt utnyttjande.
**Exakt vad är psykiskt barnmisshandel egentligen?
Och utsätter du ditt barn för detta om du någon gång ibland tappar humöret?

Här följer en översikt som berättar mer.

Psykisk misshandel av barn är mönster av beteenden hos föräldrar eller vårdnadshavare,
vilka kan orsaka allvarliga problem för barnet i dess kognitiva, känslomässiga, psykologiska eller sociala utveckling, innefattande:

Ignorerande: Antingen fysiskt eller psykiskt.
**Föräldern eller vårdnadshavaren ger inte barnet någon respons.

*Avvisande: Genom att vägra svara upp till barnets naturliga behov.

*Isolering: Föräldern eller vårdnadshavaren förhindrar barnet från att ha normal social interaktion med andra barn, andra familjemedlemmar och andra vuxna.

*Utnyttjande eller demoralisering:
Vid denna form av misshandel får barnet lära sig, tvingas eller uppmuntras att utveckla olämpliga eller olagliga beteenden.

*Verbal misshandel:
Detta inkluderar att barnet blir förringat eller nedvärderat, förlöjligat eller belagt med skam, samt utsatt för verbala hot.

Försummelse eller omsorgssvikt:

Kan bestå av att föräldern eller vårdnadshavaren försummar barnets behov a utbildning, *barnets behov av såväl *somatisk som psykiatrisk vård och psykologisk behandling, t.ex genom att barnet förnekas behandling trots att behov föreligger.

Definitionerna av psykisk misshandel är inte entydiga och det är inte alltid lätt att avgöra exakt var gränserna går, men vanligtvis brukar man inte betrakta enstaka negativa attityder eller handlingar som psykisk misshandel.

Handlingarna och attityderna blir till misshandel när det finns ett ihållande mönster där samma beteenden upprepas om och om igen så att barnets självkänsla och psykologiska utveckling påverkas negativt.
Vanligtvis består alltså psykisk misshandel inte av en enda isolerad incident.

Vilka är varningstecknen?

**Barn som drabbas av psykisk misshandel är ofta extremt lojala mot sina föräldrar, eller rädda för att bli straffade om de rapporterar misshandeln.
**Sorgligt nog kan de också vara så vana vid misshandeln att de tror att det är helt normalt att leva under sådana omständigheter.
***De varningstecken man kan se hos barn, som blir utsatta för psykisk misshandel, inkluderar:

*Olämpligt, icke åldersadekvat beteende,
* där barnet antingen uppträder barnsligt för sin ålder, *eller beter sig lillgammalt,
dvs mer vuxet än sin ålder.
*Dramatiska förändringar i beteendet.
*Aggressivitet.
*Ovilja att samarbeta, speciellt med vuxna.
*Sängvätning och liknande problem.
*Destruktivt eller ej socialt accepterat beteende.
*Svårt med kamratrelationer.
*Dåligt självförtroende.
*Rädd och lättskrämd
*Rädd för sånt som andra barn i samma ålder inte är rädda för.
*Oförmögen att reagera med känslor. *Känslomässigt avstängd.

Självklart kan man även se något av ovanstående beteenden hos barn som inte är utsatta för psykisk misshandel, men ett förändrat beteendemönster hos barnet inom flera av dessa områden är en stark indikator på att barnet kan vara utsatt för psykisk misshandel.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av minnarcisstiskafamilj - 13 december 2020 08:07

Låt erfarenheten med personen i fråga lära dig om den person som man aldrig vill vara. Det finns ett stort självförtroende och inre frid i detta. Att bara avsluta negativa och destruktiva relationer. Genom att behandla andra på korrekta sätt,...

Av minnarcisstiskafamilj - 11 december 2020 19:52


Helt klart är att vissa människor har en personlighet som är exceptionellt manipulativ. Dem kan övertyga vem som helst om vad som helst. Han/Hon tycker om att kontrollera andra. Och de drar sig inte för att ljuga och förvränga sanningen för att...

Av minnarcisstiskafamilj - 11 december 2020 19:39


Var väldigt tyst och var noga med vem du pratar med. Hör du att personen pratar illa om sina vänner och anhöriga. Lyssna men svara inte. För personen pratar säkerligen illa om dig då du inte befinner dig i hans/hennes närvaro. Stryp kontakten...

Av minnarcisstiskafamilj - 11 december 2020 19:28


Man vet att den kvinnliga psykopatin skiljer sig från den manliga. På så sätt att kvinnliga psykopater har ett annat brottsspektra än män. Våldshanligar är mindre vanliga bland dem. -Manliga psykopater agerar ut på ett mer våldsamt sätt och de kvi...

Av minnarcisstiskafamilj - 11 december 2020 18:49


Perfekt på ytan, defekt inuti ger dig verktyg och strategier för att hantera relationen och skydda dig själv och era eventuella barn. Genom bokens många beskrivningar får du möjlighet att känna igen din egen livssituation. Fick den i brevlådan pris ...

presentation

Att växa upp med en narcisstisk familj att överleva och avsluta relationen.

Senaste inläggen

HTLM

Gör upp med baktalarna

1 Konfrontera.
Om någon snackar skit, fråga varför.
Oftast mår skitsnackaren själv dåligt.
Snackas det mycket skit på en arbetsplats bör chefen ta upp problemet.

2  Tro på dig själv.
Om någon snackar skit om dig, fråga andra människor om de tycker att påståendena stämmer. När du får veta att de inte gör det känns det bättre.

3  Stäm av.
Förekommer skitsnack om dig på flera olika håll?
Prata med någon du litar på och stäm av.
Kanske stämmer en del av snacket om dig?

4  Säg ifrån. Om någon snackar skit om en gemensam bekant, säg att det inte är okej att prata på det viset.

5  Kolla fakta. Innan du pratar skit om någon - ta reda på fakta. Förmodligen är det inte alls så illa som du trodde.

6  Skvallra inte öppet.
Prata med en vän du litar på i stället för att vädra dina åsikter i fikarummet.

7  Tänk på följderna.
Tänk på att den du baktalar eller sprider rykten om mår dåligt av det.

8  Sära på er. Om du inte klarar av att jobba tillsammans med någon, kolla om det går att göra en omorganisation så att du inte behöver jobba med vederbörande.

9  Erkänn dina brister. Erkänn för dig själv att du också skvallrar.

Saker som gör att vi skvallrar på jobbet

●Stress

●Avundsjuka

●Hotad maktbalans

●Misstroende

●Osäkerhet

●Rädsla

●Dålig information

●Slarvigt lyssnande

KALENDER

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Januari 2017 >>>

Besöksstatistik

ÖVERSÄTTNING

HTLM-KOD


Ovido - Quiz & Flashcards